klagomoln

År tvåtusennio har inte varit en dans på rosor! Jag har många gånger tryckt ner mig in till mörkret och tyckt att livet varit piss. För många gånger.
Nu det sista har jag sett på livet med posetiva ögon. Klättrat upp igen. Tyckt jag varit en smula bra. En ganska stor smula. För varför trycka ner sig själv när man kan, kan vara så mycket bättre. Bevisa det.
Men kanske jag också behövde en pause. Vara för mig själv. Jag har växt så mycket av de saker som hänt.

Det jag är mest stolt över är mina betyg! När de kom hem i ett stort kuvert tog mitt hjärta ett skutt. Och den där känslan när föräldrarna blir så stolta över sitt barn, mig! Jag är värd det. Absolut.

Nu passar det utmärkt med ett nytt år! Ett nytt decennium. Då jag lyckats jobba upp mig, sökt mig tillbaks till mina underbara vänner.
Detta året kommer jag vara stark igen. Det känns mycket bra.

Hoppas ni mår bra, för det gör jag. Pussar och ett gott nytt år!