vad jag bryr mig om nu är att få ut dig ur skallen.


stod lutad mot räcket och lyssnade med hela hjärtat på denna fantastiska kvinna. Vilken röst!


jag skavde av skinnet och det brände som lågor. Men när jag tänkte ditt namn om och om igen övervann jag den fysiska smärtan med den smärtan jag har inombords.

Nä, nu får jag ge mig! Det var en sommarflirt på.. tre dagar? Vafan. Jag måste göra något nu.. vad!? Inget känns kul längre. Känns inte som om jag kommer att kunna hitta någon lika underbar som dig. Det kommer gå över. Men vill inte att det ska gå över. Eller vill jag?

xxx



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0